Languedoc-Roussillon

Languedoc-Roussillon är en av Frankrikes 22 regioner med drygt 2 miljoner invånare på 27 000 kvadratkilometer. Regionen sträcker sig från Centralmassivet i norr till Pyrenéerna i söder och har en 20 mil lång kustremsa mot Medelhavet. På rundresa i Languedoc-Roussillon slås man genast av de skiftande naturtyperna: bergen, hedlandskapet (la garrigue), slättlandet, och Rhonedeltat (Camargue).

Bergen

Längst i söder, mot spanska gränsen, ligger Pyrenéerna med sina skidorter. La Montagne noire, det svarta berget, sägs ha haft ett av världens första vulkanutbrott. La Montagne noire ligger i sydväst och hade förr en blomstrande textilindustri men avfolkas nu mer och mer.
I norr finns Cevennerna och le Mont Lozère. Det är bergstrakter med kastanjeskogar, många vackra bergsplatåer och ett otal floder och bäckar – totalt finns det 800 mil vattendrag i området. Betande får- och gethjordar är en vanlig syn och här finns omtyckta och urgamla vandrings   leder. Ett stort område är reserverat som nationalpark. I Cevennerna gömde sig förr camisarderna, d.v.s. de protestanter som gjorde motstånd mot katolikerna under religionskrigen. (läs mer om camisarderna under ” xxxx”)

La garrigue

Den s.k. garriguen, hedlandskapet, med sin torra, lågväxande och kryddoftande växtlighet av kermesek, timjan och rosmarin är typisk för landskapet i Languedoc. La garrigue kommer för övrigt från det occitanska ordet garric som betyder kermesek (ett städsegrönt lågväxande träd som tillhör bokfamiljen och även kallas grönek).

Slättlandet

Så gott som all ekonomisk verksamhet är koncentrerad till slättlandet med regionens 7 viktigaste städer på ett 40-tal kilometers avstånd från varandra: Nimes, Montpellier, Sète, Béziers, Narbonne, Carcassonne och Perpignan.

Kusten

Kusten är en drygt 20 mil lång strandlinje med dammar och laguner. Här skapades framför allt på 60-talet stora turist- och badorter: Port-Camargue, La Grande-Motte, Cap-d’Agde, Gruissan och Port-Leucate.

La Camargue eller Rhonedeltat

Detta delta består av laguner och mer eller mindre utdikade kärr. Det är rikt på fågelarter och speciellt känt för sina rosa flamingos. Ett annat uppmärksammat inslag i djurlivet är de vita hästarna, som strövar mer eller mindre vilda. Det finns stora möjligheter till ridturer i omgivningarna. Camargue är också känt för sin tjuruppfödning framför allt camarguetjuren, som används på lokala tjurfäktningar, tjurrusningar mm.  Camargueområdet lever på sina naturtillgångar och är känt för sina viner, sin sparris, sitt salt och sina risodlingar. Här odlas också persikor i stor omfattning.

Klimatet och vindarna

Regionen är mycket torr och varm på sommaren. Det regnar mest vår och höst. Typiskt för trakten är de häftiga höstregnen, som ofta förorsakar svåra översvämningar.  Stark vind är ett påtagligt inslag i klimatet. De tre vanligaste vindarna är Tramontane, Mistral, Marin.  Ibland kan den varma siroccon från Sahara blåsa in över regionen.

Tramontane

En nordvästlig vind som ofta är våldsam,  kall och torr när den förenar sig med nordliga luftmassor. Den blåser himlen ren från moln. Men den kan också medföra regn om den går ihop med luftmassor från Medelhavet.

Mistral

Blåser från norr genom Rhonedalen och från nordöst-nordväst när den blåser utefter medelhavsområdet. När den t.ex. når Rivieran blåser den från nordväst. Den är kall, torr och våldsam och blå   ser i häftiga kastbyar. Det sägs att mistralen blåser i perioder på 3, 6 eller 9 dagar, men det finns inga säkra bevis för det påståendet.

Marin

Är en sydvästlig vind som blåser från havet. Den är kraftig, ibland våldsam, mycket fuktig och med starka kastbyar. Om den inte medför regn kallas den för “le marin blanc” – den vita havsvinden.

Region, departement och kommuner

I Languedoc-Roussillon finns fem departement och i varje departement finns flera hundra kommuner (totalt finns i Frankrike cirka 36 000 kommuner från 500 invånare och uppåt).  Regionens huvudsäte är Montpellier där man kan besöka regionkontoret som är byggt som en modern glaskopia av Triumfbågen.  Regionerna är en relativt ny företeelse som tillkom 1982-83 i och med lagen om decentralisering.
De fem departementen och deras “huvudstäder” är Les Pyrénées orientales längst söderut med Perpignan;  Aude i väster med Carcassonne; Hérault i nordöst med Montpellier; le Gard med Nîmes; Lozère i norr med Mende.
Regionstyrelsen (le conseil regional) väljs i allmänna val för 6 år, departementsstyrelsen (le conseil général)  väljs i allmänna val för 6 år och kommunstyrelsen (le conseil municipal) i allmänna val för 6 år.  Regionen ansvarar bl.a. för gymnasieskolor och yrkes
utbildning, ekonomisk utveckling, regionala naturparker och
regional planering av mark.
Departementet ansvarar bl.a. för högstadieskolor, skolbussar, handikapp- och åldringsvård, hälso- och sjukvård, miljöfrågor, departementsvägar, hamnar och bostadsbyggande. Kommunen ansvarar bl.a. för för- och lågstadieskola, kommunala vägar, vatten, avlopp och sophantering, lokala bostadsprogram, kommunala museer och byggnadslov.